......

jag borde vara lyckligast i världen, jag har allt man kan önska... men ändå mår jag inte alls bra... jag älskar min lilla dotter mest av allt, men det är något annat som gör att jag mår som jag gör... ångesten är borta... men kvar finns förtvivlan... jag faller ner men håller det inom mig vill inte visa hur jag mår, spelar hellre ett spel för det är bäst så, det är enklare så... det känns mer rätt, för varje gång jag kommer på mig själv med att nästan falla i gråt skäms jag... det är inte rätt att må dåligt... inte mot någon... jag vet ärligt talat inte vad det är med mig... lr jag vet,men vill bara glömma, vill förlåta... men vet inte om jag kan allt kommer tillbax i mina drömmar... och det gör ont, det känns som att det var i går allt hände... prata om det går inte, så jag sväljer och behåller det för mig själv...

/Piimz